iag

Jag har den senaste tiden fallit för Jeff Buckley.
Det var väl nån gång i våras jag fastnade för hans version av Leonard Cohens Hallelujah.
Men nu har jag fördjupat mig aningen i hans musik och hittat fler pärlor.
Tyvärr drunknade han 1997 och blev bara 31 år.

Något jag dratt mig för att skriva om här på bloggen är Idol, det känns som det finns tillräckligt med andra som gör det...
MEN... När kära Amanda Jens(s?)en sjöng Hallelujah blev jag faktiskt rörd och tyckte att det var värt att skrivas här.
För Amanda är skön, och gör allt på sitt eget vis, och det gillar vi!
Missade idol i fredags därför såg jag reprisen nu för en stund sedan.
Hallelujah passade henne sjukt bra, och hon gjorde verkligen en bra grej av det. Det var känsla, till och med efter hon slutat sjunga. Och det var inte så där smörigt och jobbigt som det brukar vara i Maries fall... hm.. M!
Så jävla synd bara att lilla tomten Peter Jihde ska stå där och totalförstöra den känslomässiga stunden - som vanligt.
Och ja, Marie är nog bättre sångerska än Amanda. Men Amanda är en stjärna och hon är intressant och unik. Det är inte Marie för mig.
Så idag vill jag hylla Amanda och Jeff. Och hoppas på att få höra mer av Amanda, och Jeff vet jag att jag kommer höra mer av, dock bara det matrial som redan finns tyvärr.

Men ja, nu hinner jag änna inte skriva mer för jag ska till Farmor och fira första advent.
Mysigt värre.